Don't go, don't run, don't hide, don't cry, don't ever feel scared now!

Min mamma kom just in genom den alldeles fuktsvullna ytterdörren med beställningsvaror till mig.
Typ yoghurt [jå-gart] och sånt.
Hela min boning luktar sjukdom. Usch.
Jag spyr dock inte längre. Det slutade jag med imorse, mer än ett dygn senare alltså. Nu har jag bara massa feber och ont överallt.
Kan inte urskilja om jag mår illa eller är hungrig, men jag ska försöka äta lite snart. Det är ju trots allt.. Drygt 48 timmar sedan jag åt någonting som jag inte spytt upp igen. Nice.

Vet ni vad det mest komsika - eller tragiska - med den här sjukdomen är? Erik och David har den också.
Vad är det som är så underligt med det då? Jo, att jag inte har träffat David på flera veckor och inte träffat älsklingserik på.. Alldeles för länge iallafall, så det är inte jag som har smittat - om det nu kan smitta - dem..

Jaja, mamma ropar, får släpa mig in till henne.

BAJ,


Jag gillar inte ens fåglar? Varför fotar jag dem då?