EMELIE - hellrider

I'm running from the enemy inside.

Mitt föredetta hägrande äventyr har inletts och är i full gång.
Diskussionerna - som mer än högljutt ljuder - låter som att dem inom en kort sekund sorgligt nog kommer spåra ur totalt.
Inte nog med att ämnet som diskuteras känns relativt orelevant med hänsyn till kvällens tidigare sysselsättningar, den är även ganska upprörande för icket deltagande faktorer i rummet.

Hursomhelst har jag ytterst trevligt, eller hade, åtminstonde.

Imorgon kommer årets överraskning bokstavligt talat ta min kära på sängkanten.
Åh, vad jag längtar efter att få se ett helt oförstående anisktsuttryck igen.

Tror dessvärre inte att jag ska spendera hela kvällen vid datorn, då sällskapet faktiskt bjudit in oss.

HEJDÅ,

I miss you so.

Erik står i köket och gormar i detta nu.
Han är hemma, i en enkel paus mellan ideellt arbete och betalt arbete.
Dagen blev alltså inte helt ensam.
Plus att jag lunchat med kära moster Ulle, vilket i all sin simpelhet resulterade i att jag för ögonblicket sitter och vill spy. Jag är mätt, det vill säga.

Karln min som jag nämnde för fyra meningar sedan börjar jobba igen om ungefär en timma.
Då får vi se vad min dag har att erbjuda mig i min ensamhet.
Kanske en promenad i det yttrst finfina vädret, en hel del matlagning och.. Eventuellt glassa i solen efter en stunds städande.
Jag städar maniskt. Det är en tröst, någon sorts bekräftelse att jag faktiskt klarar av att göra någonting!

Erik, min älskade, undrade om man verkligen fick döpa -ja, han uttryckte sig så - böcker till vad man ville.
Detta efter att ha läst till sin förfäran att det fanns en bok som hette '' Dyngkåt och hur helig som helst'' ♥

And when she stepped out, never looked either way. A big auto hit her and sped away fast, the little girls prayers had been answered at last.

Återigen ensam.
I ett försök att ta tillfället i akt bestämde jag mig för att spendera kvällen med att se film.
Började med att öpona filmbiblioteket jag är stolt innehavare av, kände ingen lust, startade en film, kände ingen lust, begrundade möjligheten att avsluta min hastiga filmkväll och istället göra något nyttigt, somatt gå en promenad.
Risken för att spendera en drös med minuter i den friska luften är ytterst överhängande.
Stämningsnedsattande faktorer så som storm utanför en absolut ensamhet sätter dock ganska starka motargument.
Huruvida jag bestämmer mig för att trotsa vädret och sätta livhanken som insats i en välbehövlig promenad återstår att se ännu.

Från det ena till det sjuttonde; lägenheten är nu skinande ren, det är underbart. Ljusen är återigen bytta och tända, det luktar gott och jag mår bra, trots omständigheterna.

Planerar lite lätt inför morgondagens middag. Även inför hela morgondagen, insåg jag just. Erik jobbar helahelahela dagen imorgon, och han tar allas vår David med sig, igen.
Jag har sakta men säkert kommit till insikten att det är ganska tråkigt att inte ha några vänner i den här delen av världen, faktiskt.
Dagarna blir helt enkelt ganska jävla meningslösa, de dagar Erik inte är hemma alltså. Undrar varför jag kallar det här hemma? Kanske, så trivs jag bra nog fö att bevittna det som en potentiellt hem.

Nu är beslutet taget; min kropp skall sväljas hel och hållen av den storm och kyla som hägrar i natten.

SES OM JAG LEVER,


Dagen till ära tar vi en bild på Eriks bil som David har fotat.

Det är för sent att börja om.

En vacker, lycklig dag ska jag göra något åt faktumet att jag inte bloggar.
Jag är hysteriskt rolig. Något fruktansvärt, det vill säga.

Jag kan inte riktigt avgöra om jag borde eller inte borde göra något av mig själv, men i dagsläget får det vänta. Ligga i lä, vill jag mena.

Lilla gulleälsklingsgubben, mitt hjärtas dynamo, har efter en tidig middag släpat David med sig och är i detta nu i full gång med att arbeta, så vi har råd att storhandla, som vi gjorde igår, alltså.

Sitter just nu i lägenheten och har bytt ut alla ljus i lyktorna, för dom var i princip utbrända.
Jag har även varit händig och diskat, trots att diskmaskinen står näst intill tom.
Mitt väldigt ihärdiga städande has led me astray från gamla funderationer.

Förmiddagen har spenderats med kära moster Ulle, vill jag lova.
Har inhandlat spaghetti, chips, 2 par leggins/strumpbyxor, sminkborttagning, övriga hygienartiklar osvosv. Ulle har inhandlat mer än mig, fast det var ingen tävling men..

Det blåser ute. Conny slutar strax jobba. Det innebär att jag ska åka Subba till Svartlå.
Slutspelet börjar ikväll. Det blir vinst, hoppas jag.

Diffust inlägg, men det är gratis, det vill säga; ni behöver inte betala för att läsa, jag behöver inte betala för att skriva, gratis helt enkelt.

HEJDO,


Älskling vs. Havatorkran = Skrotlastbil.