YOU STAND TROUGH THE PAIN,

You won't drown.

Skulle vara aktivüberbloggare tidigare, men då skulle ej internets krafter nyttjas. Besvikelsen där alltså.

Fanny, the one and only, sitter på H&Ms hemsida och kollar på en svart klänning. Jag har allvarliga funderationer om det är en avslutningsklänning eller inte.

Idag har jag haft turen att vittna manipulation in action.
Därav fick jag superideén att ha manipulativt beteende och hur det sammanlänkas med psykisk ohälsa som ämne på mitt fem minuters engelskatal som jag ska hålla under morgondagen.
Ute i sista minuten som vanligt, I know.
Men jag har en plan, det känns gött.

Mycket idag har varit mig förnöjande.
Lösningar på problem jag trott jag hade lindat runt mitt finger har uppkommit och lättat på klumpar i magen..

Jag ska nu slita Filip i armen och få något gjort. Inte lättaste uppgiften..

HEJDO,



Kiddo♥

I'M HAVING A BADBAD DAY,

If you take it personal that's okay.

Måndagar innehåller ett MEGAGIGANTIC hål.
Två timmar och tio minuter eller något sådant.. Jag och mina vänner har spenderat den med att äta sallad från ICAs salladsbar och sett Despicable Me, som jag oh, mitt brillianta snille, tog med mig idag.

Bara för att skina upp min dag - som skall överlevas med endast fyrtio minuters nattsömn - så har min telefon bestämt sig för att den har en allvarlig sjukdom och kan därför, under inga omständigheter, ta emot sms.
I wanna kill it.
Den och alla andra telefoner som uppfunnits efter 2002. Alla tekniska fenomen var bättre förr.

Jag ska sola idag, om någon undrade allt för mycket.
Jag gillar att sola, it makes me feel good.

Nu ska jag återgå till min filmrecension.

ADJÖ,


FIGHTING ON ARRIVAL,

Fighting for survival.

Sömnlösa nätter är inte ett ämne värt att diskutera med mig.

Efter en utslitande dag med tärande oro, följt av en kväll fylld av abnorm saknad och hopplöshet slocknade jag som en klubbad i bilen hem, vilket resulterat i att jag sitter här, efter flera timmars försök att sova.

Huruvida jag orkar den morgon som gryr inom en snar framtid återstår att se, men jag håller tummar och tår att jag ska överleva det.

Jag har redan planerat vad nästa lön kommer slösas på, om ni få stackare som utsätter er för smärtan att läsa mina ändlöst dryga inlägg undrade.
Nämligen ett nytt mineralpuder som sägs vara alldeles underbart samt en brutal förändrig i håret.
Ja - nu jävlar.
Gud jag är så peppad.

Jag ska återgå till min galna facebook-konversation som pågår i natten.

HEJDÅ PÅ ER,


Denna donna var mycket villig att fotas, sen bet hon mig.

'CUZ I HAVE NOWHERE TO HIDE AND NOWHERE TO RUN,

I'm running from the enemy inside.

Mitt föredetta hägrande äventyr har inletts och är i full gång.
Diskussionerna - som mer än högljutt ljuder - låter som att dem inom en kort sekund sorgligt nog kommer spåra ur totalt.
Inte nog med att ämnet som diskuteras känns relativt orelevant med hänsyn till kvällens tidigare sysselsättningar, den är även ganska upprörande för icket deltagande faktorer i rummet.

Hursomhelst har jag ytterst trevligt, eller hade, åtminstonde.

Imorgon kommer årets överraskning bokstavligt talat ta min kära på sängkanten.
Åh, vad jag längtar efter att få se ett helt oförstående anisktsuttryck igen.

Tror dessvärre inte att jag ska spendera hela kvällen vid datorn, då sällskapet faktiskt bjudit in oss.

HEJDÅ,






Update: Ville ta tillfället i akt och meddela att vi nu övergått från elaka diskussioner till trevligt öldrickande.
Mycket bra.

AND HER SISTER WON'T STOP CRYING,

'Cuz her father says she's dying.

Natten har kommit och gått, dagen har grytt och lider mot sin mitt.
Engelska är ämnet vi för tillfället utövar, dock på svenska.

Gårdagen kom att vridas i en U-sväng, tvivlar på att den var laglig dock.
Jag är fruktansvärt peppad på helgens bravader och tror den kommer skina likt en sol i mitt sinne.

Fanny anser att jag har en komsik ådra i kroppen, Undrar faktiskt om det var med ett styng av ironi.

Jag ska återgå till mit låtsasarbetande.

TACK OCH ADJÖ,


Japp.

AND I'LL FIGHT FOR MY LIFE,

'Cuz I want to survive.

Jag begriper just ingenting av vad som pågår i mitt elektroniska fenomen till dator.
Jag har, helt och hållet av misstag, avinstallerat mina drivrutiner till ljudenheten och har efter mycket om och men lyckats med brillians att få musik ur högtalarna - dessvärre endast de som sitter på datorn, för mina kära Creativehögtalare accepteras ej. Oavsett om sladden är ikopplad eller ej låter det ur dessa relativt värdekassa datorhögtalare.
Ytterst frustrerande.
Huruvida jag någonsin får det att fungera igen återstår fortfarande att se.. Så spännande må jag säga.

Förutom att mina tekniska problem näst intill drivit mig till tårar har idag varit en bra-dag.
En bra-dag är precis vad det låter som. En bra dag, helt enkelt.

Jag och Fanny tog oss faktiskt en fyrtiofem minuters powernap på engelskan. Det var tillsynes ett ypperligt tillfälle, som man säger.

Min pappa är full av motivation som han mer än gärna delar med sig av, tydligen.
Detta underbara faktum upptäcktes under middagen igår då har formligen fyllde mitt ack så bekymrade medvetande med positiva tankar.

Nu dog förövrigt allt mitt ljud. Å underbara datoriserade värld, må du som kläckt ideén dö långsamt och utdraget, gärna även en aning plågsamt.
Okejdå, du får väl leva då, det fungerar igen.


Jag skolen icke uppta eder värdefulla tid.

HEJDÅ,


Simon, på Kågerocken.

I DON'T WANNA FALL,

And say I've lost it all.

I stundens hetta har jag lektion, utan lärare.
Har för blott minuter sedan talat med moder och beslutat att vi ska mötas runt tolv för att luncha.
Tiden före det skall fördrivas med ett solariebad tror jag.
Mina vänner - varav majoriteten var tillsynes okända för mig för ett år sedan - är fruktansvärt fokuserade på vad de gör.
Tror dock att merparten av dem är fokuserade på Facebook eller liknande nya påfund till beroenden.
Jag å andra sidan sitter och dumglor ut i tomma intet och känner mig allmänt överflödig. Och nyttjar Facebooks lugnande effekt.
Tackar faktiskt för mig nu, för mina ords mångfald äro på upphällningen.
ADJÖ,

WHERE'D YOU GO,

I miss you so.

Erik står i köket och gormar i detta nu.
Han är hemma, i en enkel paus mellan ideellt arbete och betalt arbete.
Dagen blev alltså inte helt ensam.
Plus att jag lunchat med kära moster Ulle, vilket i all sin simpelhet resulterade i att jag för ögonblicket sitter och vill spy. Jag är mätt, det vill säga.

Karln min som jag nämnde för fyra meningar sedan börjar jobba igen om ungefär en timma.
Då får vi se vad min dag har att erbjuda mig i min ensamhet.
Kanske en promenad i det yttrst finfina vädret, en hel del matlagning och.. Eventuellt glassa i solen efter en stunds städande.
Jag städar maniskt. Det är en tröst, någon sorts bekräftelse att jag faktiskt klarar av att göra någonting!

Erik, min älskade, undrade om man verkligen fick döpa -ja, han uttryckte sig så - böcker till vad man ville.
Detta efter att ha läst till sin förfäran att det fanns en bok som hette '' Dyngkåt och hur helig som helst'' ♥


SHE WAS CROSSING THE STREET TO THE BOX O'ER THE WAY,

And when she stepped out, never looked either way. A big auto hit her and sped away fast, the little girls prayers had been answered at last.

Återigen ensam.
I ett försök att ta tillfället i akt bestämde jag mig för att spendera kvällen med att se film.
Började med att öpona filmbiblioteket jag är stolt innehavare av, kände ingen lust, startade en film, kände ingen lust, begrundade möjligheten att avsluta min hastiga filmkväll och istället göra något nyttigt, somatt gå en promenad.
Risken för att spendera en drös med minuter i den friska luften är ytterst överhängande.
Stämningsnedsattande faktorer så som storm utanför en absolut ensamhet sätter dock ganska starka motargument.
Huruvida jag bestämmer mig för att trotsa vädret och sätta livhanken som insats i en välbehövlig promenad återstår att se ännu.

Från det ena till det sjuttonde; lägenheten är nu skinande ren, det är underbart. Ljusen är återigen bytta och tända, det luktar gott och jag mår bra, trots omständigheterna.

Planerar lite lätt inför morgondagens middag. Även inför hela morgondagen, insåg jag just. Erik jobbar helahelahela dagen imorgon, och han tar allas vår David med sig, igen.
Jag har sakta men säkert kommit till insikten att det är ganska tråkigt att inte ha några vänner i den här delen av världen, faktiskt.
Dagarna blir helt enkelt ganska jävla meningslösa, de dagar Erik inte är hemma alltså. Undrar varför jag kallar det här hemma? Kanske, så trivs jag bra nog fö att bevittna det som en potentiellt hem.

Nu är beslutet taget; min kropp skall sväljas hel och hållen av den storm och kyla som hägrar i natten.

SES OM JAG LEVER,


Dagen till ära tar vi en bild på Eriks bil som David har fotat.





Update: Jag gick ut på balkongen och ångrade mig genast. Innekväll, alldeles ensam, det är vad det blir.

DET ÄR FÖR SENT ATT RÄTTA TILL,

Det är för sent att börja om.

En vacker, lycklig dag ska jag göra något åt faktumet att jag inte bloggar.
Jag är hysteriskt rolig. Något fruktansvärt, det vill säga.

Jag kan inte riktigt avgöra om jag borde eller inte borde göra något av mig själv, men i dagsläget får det vänta. Ligga i lä, vill jag mena.

Lilla gulleälsklingsgubben, mitt hjärtas dynamo, har efter en tidig middag släpat David med sig och är i detta nu i full gång med att arbeta, så vi har råd att storhandla, som vi gjorde igår, alltså.

Sitter just nu i lägenheten och har bytt ut alla ljus i lyktorna, för dom var i princip utbrända.
Jag har även varit händig och diskat, trots att diskmaskinen står näst intill tom.
Mitt väldigt ihärdiga städande has led me astray från gamla funderationer.

Förmiddagen har spenderats med kära moster Ulle, vill jag lova.
Har inhandlat spaghetti, chips, 2 par leggins/strumpbyxor, sminkborttagning, övriga hygienartiklar osvosv. Ulle har inhandlat mer än mig, fast det var ingen tävling men..

Det blåser ute. Conny slutar strax jobba. Det innebär att jag ska åka Subba till Svartlå.
Slutspelet börjar ikväll. Det blir vinst, hoppas jag.

Diffust inlägg, men det är gratis, det vill säga; ni behöver inte betala för att läsa, jag behöver inte betala för att skriva, gratis helt enkelt.

HEJDO,


Älskling vs. Havatorkran = Skrotlastbil.


MINA HÄNDER ÄR TOMMA,

Men hjärtat är fullt.

Jag lyssnar på nostalgimusik, packar, äter choklad och taggar jävel.
kolla dina kontakter på mobilen och svara ärligt på frågorna!:)

- Har du pussat nummer 1? Adam, ja.
- Vad har du för relation med nummer 20? Bullis, väldigt nära vänner.
- När ska du träffa nummer 24? Axel, ser honom ofta, vet inte om vi kommer ''träffas'', like nånsin.
- Är nummer 18 söt? Anneli, ja, väldigt.
- Vad var ditt första intryck av nummer 13? Amanda, fjortis. Men det ändrades snabbt.
- Gillar du nummer 14? Andreas, har inget emot honom, är inte mer än så.
- Har du träffat nummer 3 den senaste månaden? Adam, nepp, dock sett honom på håll typ.
- När ska du träffa nummer 25 nästa gång? Aznaur, imorgon troligtvis.
- Är du nära vän med nummer 23? Astrid, ganska så, men det var närmare förr.
- Har du gått på bio med nummer 4? Adrian, inte det nej.
- Skulle du kunna gå ut med nummer 35? Conny, inte som mer än han är, det vill säga mosters karl, men ja.
- Vad pratar du och nummer 5 oftast om? Albin, länge sen vi pratade. Då vi pratar är det oftast om hur länge sen exakt.
- Skulle du kunna ge nummer 9 en kram? Alexander, absolut, har gjort det flera gånger så.
- Vad har du och nummer 29 för relation? Celeste, ingen alls egentligen.
- Vad skulle du vilja göra med nummer 41? Ebba, ses igen.
- Vad är det bästa med nummer 37? Daniel, att han är trevlig och musikalisk.
Bara för att ni undrade.
Ska återgå till mitt packande.
PUSS,

OPEN YOUR EYES,

I see you.

Robot-Unicorn-Attack-Återfall
Sitter hos Janet med mamma. Jag tycker om det.
Fast om jag skulle flytta hit skulle jag bli jättemycket tjockare än nu. För hon har massa gott fika och massa gott kaffe.
Min mamma undrade om allt på min blogg ar självskrivet. Ja, allt utom rubrikerna är självskrivet.
Jag ska vara med min finafinafinafina vän Oscar idag. Han fyller år. 17 år. Han ska få fetaste presenten ever. Hehe.
Vi ska äta på Sibylla, och sen baka en tårta.
Idag mår jag ganska bra igen, det är bra. Mamma och jag var på äventyr på vårdcentralen idag. Det var inte så kul, men jaja.
Hitta ett mer osammanhängande blogginlägg så får du en kram.
Jag ska fika mera och låtsas att jag inte kommer gå upp igen. Jag har gått ner mer än nio kilo. I like.
PUSS,

GET OUT, GET OUT, GET OUT,

Of my way!

Jag är mitt i ett lyckorus.
Längesen sist.
Kan bero på att jag endast spenderat lite mindre än två timmar i skolan idag, att jag fått prata med någon jag tycker hemskt mycket om - men tyvärr inte pratat med på det här sättet på över en månad - att jag har den mest underbara mamma man kan önska sig, att jag älskar min pojkvän högt över allt, att jag.. vet inte, fått sova.
Jag hatar inte ens mig själv idag. Inte så mycket som vanligt iallafall.
Älskar det. Kan inte sätta ord på hur lättad jag känner mig när jag slipper ångesten. Det känns fantastiskt.
Imorgon.. Är en annan historia.

Vad fan, jag lyssnar tillochmed på musik som gör mig glad istället för tvärtom!
Nudlar nalkas till middag, som jag har längtat efter nudlar!
Kladdkaka till efterrätt också!
Fan!!!

No more emokid.


I want it that way.

THESE WOUNDS WON'T SEEM TO HEAL,

This pain is just to real.

Sitter av min tid i skolan, som ett spöke som bara vandrar planlöst. Låtsas formatera min hjärna och mitt tänkande efter deras tycke, men jag märker inte ens att de är här, inte egentligen.
En gång var jag en del av dem, levande, leende, smärtfri.
Känslan jag har när jag är här är flyktbegär.
Kan inte vara kvar, vill inte hit, mår fan då jag lyckats lura mig själv att det är nödvändigt.
Är ett extra år värt det? Nej. Då hoppar jag hellre av. Helt och hållet menar jag.

Fanny är fin i håret idag, om någon undrade.

HEJ,


Good times.

NO USE TO PRAY - THERE'S NO ONE LISTENING,

I will die anyway.
Some say I've killed, some call me Satan, now my blood must be spilled.

Tillbaka i verkligheten med blott min ändlösa längtan att helas som leder mig famlande i blindo i väntan på att livet skall hinna ikapp.
I desperata försök att dämpa den ångest som bitit sig fast i mitt ack så arma inre yttrar jag min smärta i ord på skrivet ark, eller i detta fall filer på internet, samt längtar till framtiden, ty den dag skall gry då mitt mörker skall ljusna och min själ skall släppas.
Med kärlek i bröstet och saknad i hjärtat skall jag framföra den lättnad jag känner efter helgens bravader, jag älskar det styng av lycka ni medför.

I detta nu nalkas television med min älskade pappa.
Hela min kväll har i ärlighetens namn spenderats med min far, bortsett från de fyrtio minuter jag lät min kropp sväljas av de 24 minusgrader som regerar utanför.

THANK YOU, AND GOODNIGHT



DO YOU WANNA SEE ME CARRY ON,

Do you never really ring it on?

Elin gav mig en fin gårkväll.
Jag tycker om dig Elin, som ger mig möjlighet till fina kvällar.

Jag ägnade resten av min kväll som fyllt mig med en fantastisk känsla av frihet med att packa min väska full, leta kläder till idag och sedan kolla igenom Linda Hallbergs arkiv efter dagens smink.

Jag känner hopp om liv, nästan som när man ser fyren långt borta i mörkret på ett stormigt hav.
Dessvärre längtar jag och behöver Ulle mer än nånsin.
Someone to count on, someone who cares.♥

Om tre timmar sitter jag hos mormor och väntar på Sebbe, sedan bär det av mot mål som stillar min längtan, Boden, that is.

Jag pumpar Hollywood Undead, Raubtier och Seether medan Fanny, som sitter bredvid mig pumpar Rihanna.. Ja..

HEJDÅ.


FAKE IT IF YOU DON'T BELONG,

Fake it if you feel like infection.

Fanny är spårad.
Gårdagen var spårad.
Dagen var spårad.
Allt är spårat.
Spår.

Another complicating suicide, and it's the same old trip.

Jag ska låtsas sitta och lära mig saker.. Det känns meninglöst, som allt annat.


Saknar livet, och allt det innebar.

I DON'T FEEL LIKE I'M STRONG ENOUGH,

'Cause I'm broken.

Jag är trasig, i ett hastigt försök att lagas.
Mitt i en rörig värld som tumlar mig runt i cirklar.
Jag vill räcka till, vill vara nog, vara fler än en.
Jag är gravt illa däran, jag vet det, men det kan inte hjälpas, och jag delar med mig av det: ångesten personifierar mig.
Det är ganska surrealistiskt att känna på det här viset, något man inte direkt förväntat sig, men ändå alltid varit beredd på.
Jag önskar inte den här smärtan på någon, ingen alls, hoppas ni slipper!

Jag ska berätta någon dag precis hur det ligger till. Bara inte idag.


Bjässe.
Copyright like fuck på bilden.

I'M A WRECK ON MY WAY TO DESTRUCTION,

It is what I am.


Jag är kaos, inombords och ut. Det syns, det känns, jag andas det, lever det.
Ain't diggin' it.

Räddar mig själv med självömkan och låtsas att allt inte glider ifrån mig, men allt för länge kan inte sanningen döljas, den kommer ut, förr eller senare.

How fuckin' stupid of you to think you can do this, you cowards can't, you never will, don't even try to pursue it!

JAJA,


SOM EN NERSOLKAD SKJORTA,

Som en trasig medalj
Som nåt som stod för nåt vackert, men som tappat sin glans

Det är för sent att rätta till
Det är för sent att börja om
Det är för sent för ett påkommet svar

Var jag en dåre, var jag blind, var jag förlorad?
Så var det för din skull
Var jag ett barn som sprang bort mig i natten?
Så var det för din skull
Jag borde gått när jag kände att hjärtat tog stryk
Borde förstått att du behövde nåt mer
Jag har förstått nu, polletten har trillat ner
Men åt helvete för sent

Som ett urdrucket glas
Som ett skämt dom hört förut
Som att bocka för publiken när dom redan gått ut

Det är för sent att rätta till
Det är för sent att börja om
Det är för sent för ett påkommet svar

Var jag en dåre, var jag blind, var jag förlorad?
Så var det för din skull
Var jag ett barn som sprang bort mig i natten?
Så var det för din skull
Jag borde gått när jag kände att hjärtat tog stryk
Borde förstått att du behövde nåt mer
Jag har förstått nu, polletten har trillat ner
Men åt helvete för sent

Ska jag förbanna och gråta eller skratta och
förlåta mig själv för min dumhet?
Spelar det nån roll?
Det är ju för sent
Det är åt helvete för sent

Var jag en dåre, var jag blind, var jag förlorad?
Så var det för din skull
Var jag ett barn som sprang bort mig i natten?
Så var det för din skull
Jag borde gått när jag kände att hjärtat tog stryk
Borde förstått att du behövde nåt mer
Jag har förstått nu, polletten har trillat ner
Men jag borde gått

Jag har förstått nu, polletten har trillat ner
Åt helvete för sent

Jag är fruktansvärt emo just nu. Sorry to say.
Truth be told så är det värre än på länge.
Tack till Erik, Elin, Jossan, Oscar och ni andra som får mig att stå ut.
I love you guys.♥

Tidigare inlägg Nyare inlägg






RSS 2.0